<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	
	>
<channel>
	<title>Comments on: Тұрсынбек КӘКІШЕВ:сол өтірік академиктер көзінің тірі­сінде мақталып та, мадақталып та жатады. Ал көзі кеткеннен кейін соларды іздейтін ешкім болмайды&#8230;</title>
	<atom:link href="http://kerey.kz/?feed=rss2&#038;p=12773" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://kerey.kz/?p=12773</link>
	<description>Ақпараттық, танымдық порталы</description>
	<lastBuildDate>Wed, 19 May 2021 14:23:07 +0000</lastBuildDate>
		<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
		<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.9.8</generator>
	<item>
		<title>By: Ğaliy Baysimaq</title>
		<link>http://kerey.kz/?p=12773#comment-31596</link>
		<dc:creator><![CDATA[Ğaliy Baysimaq]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 19 May 2021 14:23:07 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://kerey.kz/?p=12773#comment-31596</guid>
		<description><![CDATA[Ras aytadi kezinde soviet zamaninda da osinday jağdaylar orun alğan ôkinişke oray. Jane de búgingi tangda da qaytalanu ústinde. Kôzi tirisinde madaqtaydi al ôlgen song tipti ôzgeşe pikirlep qoğam arasinda qaulap şiğadi. Bul barip turğan essizdikpen teng dese de boladi. Ôytkenşe kôzi tirisinde şinayi bağasi berilgen durus emes pe?!  Qalay bolğanda da baribir uaqit tôreşi ğoy. Asirese madeniyet ôkilderinen bôlek sayasy ôkilderge de qatisti. El biylegen talay basşilar o dúniyelik bolğanda artinan nebir sumdiq sôzder aytilip jatatinin barşamiz bilemiz estip júrmiz.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Ras aytadi kezinde soviet zamaninda da osinday jağdaylar orun alğan ôkinişke oray. Jane de búgingi tangda da qaytalanu ústinde. Kôzi tirisinde madaqtaydi al ôlgen song tipti ôzgeşe pikirlep qoğam arasinda qaulap şiğadi. Bul barip turğan essizdikpen teng dese de boladi. Ôytkenşe kôzi tirisinde şinayi bağasi berilgen durus emes pe?!  Qalay bolğanda da baribir uaqit tôreşi ğoy. Asirese madeniyet ôkilderinen bôlek sayasy ôkilderge de qatisti. El biylegen talay basşilar o dúniyelik bolğanda artinan nebir sumdiq sôzder aytilip jatatinin barşamiz bilemiz estip júrmiz.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>
